Ja vi har haft cykelpremiär! Igår tog vi vår första cykeltur och det gick över förväntan, inget drag och inget intresse för framhjulet. Skönt! Ska försöka köra små korta runder varje dag nu, så Arn vänjer sig. Blir inget långt, börjar och slutar varje runda med att vi går, dels så han får värma upp och sen gå av sig lite efteråt.

I tisdags var vi till Karlskoga och AH hallen igen för lydnadsträning tillsammans med Lena, Monica, Gittan och Anna. Vissa saker gick bra andra mindre bra. Testade fjärren för första gången med störning och det gick bra. Jag är förståss fortfarande sittande framför honom men han har verkligen fått förståelse för att hålla bakbenen stilla. Härligt!Vi körde även några platsliggningar (Arn fick ligga en lite längre ut på kanten.) och han var tyst och gick inte upp. Kanske börjar poletten även där att trilla ner?

Annars så börjar det väl bli dags att försöka hitta några lämpliga tävlingar att anmäla sig till.... men först vill jag ha klart en stensäker platsliggning. Har i alla fall tänkt med att vi ska starta en lydnadsetta under maj.

Igår var det "klick och trick" kurs igen och deltagarna är väldigt duktiga. Just nu håller dom på att lära sin hundar att apportera en grillkorv och samtliga är på god väg att lyckas. Härligt!! Arn och jag håller också på med en massa tricks, nu vet han tex.  att 1+2 = 3. Har jobbat lite mer med att gå på händerna och det går sakta men säkert framåt.

Nu är det dags för påskstädning!

GLAD PÅSK ÖNSKAR EMELIE & ARN

Ja, då har vi varit och gjort MH och det gick ungefär som jag räknat med. Arn visade att han är en trygg och stabil kille som inte är särskilt lätt skrämd! Jag kommer att lägga ut protokollet senare ikväll eller morgon.

Kontakten och leken var inga som helst problem, kollade av gruppen lite snabbt, följde med testledaren på en liten prommis utan problem och lekte med honom oxå. Vid avståndsleken var Arn lite arg först men sen när figuranten tog fram busen var det som bortblåst och han sprang utan hjälp från mig till denne.

Dumpen var ju lite läskig men han gick fram när jag var framme vid dumpen. Vid skramlet for han iväg en bit men så fort han upptäckte att det var tyst sprang han dit utan hjälp av mig. Spökena hade han stenkoll på och skällde på dom hela tiden när han upptäckte att det trots allt var människor gick han fram när jag gått halvvägs fram till spökena, tog själv kontakt.

Slutligen kom skotten där han fick en 1:a, visade ingen berördhet alls, bara en snabb koll.

Är jätte nöjd! Och det allra bästa av allt var att han avreagerade på en gång! På honom verkade det inte som skramlet eller dumpen ens funnits där när vi gick förbi. Detta med avrekationen har jag sett förut flera gånger, om han blivit rädd för nåt så har det väldigt snabbt gått över.

Som sagt känner mig väldigt nöjd, bästa Arn!

Några bilder som Pernilla tog åt oss:

YES! På lördag har vi fått plats på ett MH här på hemmaplan. Ska bli spännande och se vad lille Arn tar sig före med!

I måndags en stunds träning på klubben. Vi tränade FF, inkallning och ställande under gång samt några skiften ligg/stå. Gick jätte bra! Ibland tappar han fokus och vill kolla vad andra gör men då blir jag tydlig och talar om att så gör vi inte, då är han med igen. Tydligheten är så viktig för Arn det märks mer och mer!

Skott blev det också och det var inga problem, det enda han gjorde var att kolla lite var är skytten nånstans.

Igår påbörjade vi ett nytt tricks också, att lära oss räkna. Just nu kan Arn: Vad är 1+1? Han får skalla för att visa svaret.

Är några dagar sen jag uppdaterade bloggen men har inte haft så mycket att berätta.

Idag har jag i alla fall haft "klick & trick" kurs igen. Idag fick dom tänka till lite, hur dom skulle lära in ett tricks i alla steg, vad hunden behöver kunna osv. Jag tror på att försöka få deltagarna att tänka så mycket som möjligt själva, att inte "kursifisera" dom eller vad man ska kalla det. Det är så lätt hänt att man bara gör som instruktören säger! Och man kan ju lära in en sak på så många olika sätt.....

När vi kom hem fick Arn ett litet pass här inne. Först körde vi "gå på händerna" som legat nere ett tag. Nu jobbar vi med att han ska luta sig mot mig för att hitta balansen. Sen jobbade vi vidare med att komma in fot och det blir bättre och bättre. Lite vänster, höger,och helt om halt körde vi också vilket kändes väldigt bra. Slutade med slalom, oj vilken fart han fått upp! Ett pass med många lyckanden och en härlig attityd, så kul att träna då!

I morgon blir det träning med träningsgruppen, ska bli kul.

Nu dags för sista kvällsprommisen. Ha en skön söndagskväll allesammans!

Och kanske vore det här nåt för Arn och mig? Så duktiga och ser verkligen ut att ha kul tillsammans:

Dagens blogg handlar om GMO = Genetiskt modifierad organism.

Detta finns att läsa på Kumla nytt:

Ingen genmanipulering

på kommunens mark

- Jag vill att Kumla kommun blir en GMO-fri zon. Det vill säga införa förbud mot odling av genmanipulerade grödor och växter såväl som försöksodlingar som odling i större skala.

Det skrev Ebbe Hörman i Folkatorp i i höstas i ett medborgarförslag och på måndag kväll har det nått kommunfullmäktige.

GMO står för genmodifierade organismer. Man kan pilla i generna och ändra egenskaper hos grödor, göra dem mer motståndskraftiga, vilket förstås kan låta bra, ett nytt led i människans strävan att kontrollera naturen. Risken är att GMO-grödor sprider sig okontrollerat och påverkar andra växter och djur, skapar onaturliga korsningar och att den biologiska mångfalden därmed oåterkalleligt skadas.

Proteströrelser mot GMO

Det sistnämnda har många kritiker påpekat,  det finns världsomfattande protester i rörelse mot stora bioteknikföretag (t ex Monsanto) som pressar på med GMO-utsäden.

Till krikerna hör också Sveriges småbrukare och Ebbe Hörman, styrelseledamot i länsorganisationen:

- Det har gått så mycket program i TV om frågan och man inser vilka skador det kan bli på utsädet. I Indien har det ju lett till att många bönder begått självmord efter att de använt GMO-grödor, som inte alls gett vad som sagts.

Utanför kompetensen

 Caroline Eriksson och Kurt Larsson på miljö- och byggnadsförvaltningens i Kumla  har utrett frågan och ansluter sig till försiktighetsprincipen. De landar i ett GMO-förbud på kommunal mark, även på utarrenderad mark. Livsmedel där det framgår att GMO-grödor använts ska heller inte köpas. Det är förslaget till beslut.

Att Kumla kommun som helhet skulle kunna bli en GMO-fri zon kan man dock inte bisträcka, det ligger utanför kommunens kompetens.

- Jag tycker ändå det är ett ganska bra förslag, säger Ebbe Hörman till Kumlanytt.

Kritisk mot LRF

Samtidigt anser han att LRF, lantbrukarnas största organisation, måste engagera sig mycket mer mot GMO-grödor,

- I Västsverige har de fått med sig många lantbrukare men här verkar de tiga, de kunde trycka på mer och börja jobba mot Jordbruksverket, säger Ebbe Hörman, som med sittt medborgarförslag dock delvis verkar ha kunnat påverka Kumlas politik i denna livsviktiga jordbruksfråga.

Lars Litzén

 Jätte viktigt att vi som konsumenter jobbar mot detta! Tyvärr vet dom flesta inte alls vad detta handlar om......

Ja, i torsdags hade djurtolk Kaisa Lundqvist ett nytt intressant samtal med Arn på distans. Jag har anlitat Kaisa till Arn två gånger tidigare och även till mina tidigare hundar. Har inte skrivit om det i bloggen eller pratat med någon om det eftersom det väldigt ofta möts av misstro men nu känner jag att det skiter jag i. Jag vet att det funkar och det är huvudsaken! Samtalen har gett mig ovärdelig information om många olika saker. Är man beredd att ta till sig den informationen man får och jobba med de bitar som behövs så får man en väldigt fin relation till sitt djur.

Här nedan kan du se läsa Kaisa samtal med Arn.

(Angående frågan med täcke och sele är att han ända sedan han var liten ogillat att ta på sig dessa men har så fort de kommit på släppt obehaget. )

Kommunikation sinne till sinne.                                            
                                                  
            100311

Arn 16 mån. Bordercollie.

Fråga, Vem är du?

Svar;(Stark personlighet som inte låter sig påverkas av hur andra tycker att han ska vara, han känner så starkt vad som är bra för honom och inte. Tycker om och uppskattar mycket det utrymme du ger honom som individ, han har börjat se att alla hundar inte får den respekt och integritet som du strävar efter att hålla! Ibland kan han titta på andra hundägare när han känner att de inte har bemött sina djurföljeslagare med respekt och ödmjukhet, som om de vore imbecilla, ibland till och med nedlåtande…Tur att bara matte kan se det, och inte andra människor. Arn kommer att uttrycka och uppskatta er relation utåt på flera sätt vartefter han blir vuxen.  Han kan hantera stressen bättre, skruvar inte allt upp sig lika snabbt eller lika häftigt. Kan avvakta och iaktta, och detta kommer att utvecklas mera! Bli en tillgång, då du kan be honom att liksom stanna upp, tänka efter och på så sätt bromsa impulser och stress så att han kan komma underfund med vad det var du egentligen bad om. Detta kommer att gå snabbt för honom, när han väl kommit dit i tankemönstret! Han kommer att utveckla denna lite speciella egenskap och den kan du redan nu se delar av. Just därför är det viktigt att i dag inte försöka tvinga honom till att vara stilla långa stunder, för då kommer reflektionsförmågan, att stanna upp och tänka till, att kännas motig och han kommer att undvika den i stället. Han har mycket glädje inom sig, vilket jag tror är bra, då jag sett en del Border som i stället har all fokus på att hålla koll och när de inte får utlopp för detta, få blir stressade och mår psykiskt dåligt. Då Arn i stället har mycket fokus på att ha glädje, så kan du använda det till att bygga träningen på.)

Fråga; Hur mår du?

Svar, (Obalans högt upp i nacken, orsakat av en häftig yttre påverkan. Spänd i andningsmuskulaturen omkring revbenen på hö. sida. Känner av armbågen på hö. framben, och har en obalans i hö. bog, högt upp, strax bakom/nedanför manken.  Hela hö sida är mera spänd än vä. Känner sig glad och motiverad till jobb! Känns som han kommit igen från förra gången, då han kände sig lite mera splittrad i sinnet angående träningen. )

Fråga, Hur vill du träna för att ha roligt och lätt för att lära? Ska matte visa mycket, eller vill du klura ut själv, med mindre ledtrådar?

Svar;  (Arn visar att han ibland känner sig förvirrad av att du skiftar i metod. Men att det egentligen inte behöver bli någon konflikt mellan sätten att lära. För när Arn väl har grunden, förstår vad det är ni ska utveckla, bygga vidare på. Då kan du låta honom vara lite mera delaktig i att träna sig själv, utan så mycket anvisningar. Men när ni börjar att lära nytt, eller om du ser att han känner sig osäker eller obekväm, då vill han ha vägledning! Ju fler bitar han har att kombinera i sin kunskap, desto mera ”pussel” kan han lägga kognitivt och dra slutsatser om vad det är du kan tänkas vilja ha. Men just nu behöver han känna att jobba är kul och lätt! Få en positiv grund i lärandeprocesserna, att du fångar upp hans eget intresse, så at entusiasmen hålls vid liv! I de aktiviteter som han har mycket drivkraft, kan du också låta honom tänka mera själv och lösa problemen. Lås dig inte vid antingen eller i de olika teknikerna, du kan finna din väg att träna! Låt Arn visa dig! Fundera på vilken filosofi din träning ska utgå ifrån, vilka värderingar i att lära/träna hund som du absolut inte vill lämna och vilka du vill sätta främst, använda dig mest av, samt vilka du inte tycker ger optimala resultat utgå så därifrån! )

Det syns att du utvecklats mycket i din tanke omkring hundträning! Du är nu så mycket mera positiv och starkare i att lita på din känsla! Ibland så tappar du kontakten med känslan inåt och det är då du tvekar, men du hittar tillbaka! Dessa små ”downs” är bra, faktiskt, för de stärker din egen känsla för att det du gör är rätt! Du känner allt snabbare när du kör över din egen tro och sanning. Bra jobbat!

Fråga; Vad kan matte göra för att bli tydligare i sina uttryck då ni tränar tillsammans?

Svar; (Arn lägger i allt större utsträckning medvetet  märke till din kroppshållning och reagerar på den. Alltså ditt kroppsspråk och om du känns spänd eller så. Tidigare var det mest dina känslor han först kände av, men nu blir han alltmera känslig för i vilken position du har din kropp och om du är spänd eller bekväm. Han ser alltmera helheter. Detta med koordination blir därför allt viktigare, att du inte med ord säger något och så blockerar honom med din kropp att utföra detta…han kommer att bli mycket signalkänslig, vare sig du tränar detta med honom eller inte, han har det med sig! Vänd det till en fördel, gör det till en tillgång. Så iaktta dig själv, hur du har dina armar, ben, huvud i förhållande till vad du säger. Jag tror att detta också är koppat till vad du tänker och känner just i den stunden, din kropp svarar snabbt på dina känslor…Därför kan du också ta det den andra vägen, att du lockar fram en positiv känsla, den känsla du vill uppleva då allt blir som du önskar i Arns och din träning, det kommer att återspeglas i din kroppshållning. )

Fråga; Vad gillar du att träna för moment?

Svar, (Jag vet inte om jag tolkar hans bilder rätt, men han visar att han följe dig, rätt så nära, så att sådana moment där han får följa med och utföra saker vid din sida känns positivt. Han tar mycket stöd i dig och hur du känner då ni tränar. Därför är det relevant att du gillar det ni tränar! Han kommer att bli mera självständig när han blir vuxen, men försök inte ”tvinga” honom ifrån dig nu, ta det i hans tempo, man kan inte tvinga fram trygghet och bekvämlighet! Även agility tycker han om och att jobba med nosen.)

Fråga; Hur känns platsliggningen? Börjar du förstå innebörden i det?

Svar; (Just detta att ”bara” ligga utan att något egentligen händer, att det leder till något, upplever Arn som underligt. Vad ska detta vara bra för? Vet inte hur man skulle kunna koppla mening till uppgiften…men kanske som du föreslår, att lägga in belöning i det. Att han börjar med att utföra detta för belöningen. Håll passen korta, så att han inte lär in att detta är så tråkigt och meningslöst…Han kommer att växa in i det! Lita på honom!)

Fråga; Vad tycker du om att ta på sele eller täcke?

Svar; (Han tycker att det känns som om han fastnar, att detta kommer att hindra honom från att röra sig fritt, liksom binda hans kropp och rörlighet. När han så känner att det inte gör det, blir han glad igen och jag kan inte känna att han verkligen hämmas rörelsemässigt av detta. Känslan är kopplad till de allra första gångerna då han fick ta på sig detta, och han inte visste vari det skulle resultera. Nu agerar han bara på den gamla känslan och kopplar den inte till att det sedan går bra att röra sig. Det känns inte som om detta är svårt att jobba bort! Börja med att ta fram selen/täcket och var positiv, men lite åt det lugna, neutrala hållet. Lägg godis på täcket, stryk honom med täcket och…när du ser att han ger signal om att han slappnar av, så sluta och ge godis. Gör paus och stryk honom åter. Här lär du honom att när han slappnar av i täckets närhet så får han beröm och godis, samt…att du slutar att röra honom med täcket, han blir ”fri” från uppgiften. Han lär sig två saker; dels att täcket är positivt och att om han är stilla och lugn, så blir han ”fri” från träningen snabbare. Att han nu kommer bort ifrån täcket, på sikt blir täcket positivt laddat, men han kommer ändå att reagera som förut, då han ville bort ifrån träningen, med att stilla sig! )

Fråga; Finns det något annat du vill säga?

Svar; (Han upplever att han har så mycket energi att han ibland känner sig lite rastlös att han vill rusa och har lite svårt att koncentrera sig. Titta över hans foder. Kanske behöver han inte riktigt så mycket energi? Han säger också att du blivit bättre på att hålla dina tankar på det ni jobbar med och inte flytta över dem på kommande moment. Men han vill att du finslipar mera och riktigt är delaktig (fokuserad) på de moment ni gör. Han känner så stor skillnad! Kom ihåg att inte bli för ambitiös och allvarlig då du jobbar med detta, Arn vill att du ska vara lika öppen och förstående emot dig själv som du är emot honom!)

Sinne Till Sinne – nya perspektiv, nya svar, nya möjligheter.

Kommunikation med djur genom telepati och psykometri.

Seminarier, föreläsningar samt privata konsultationer i djurkommunikation.

Djurtolk och Bach-terapeut Kaisa Lundqvist

Lagmansgatan 16B

595 52 Mjölby

Tidsbeställning vardagar 20.00-21.00 0142-345 13. Mobil; 0768-87 42 19

olivia-douglas@hotmail.com

www.sinnetillsinne.se 

Haft mamma, pappa och Folke på besök idag.Pappa har inhandlat golvlister som nu ska målas och sättas dit. Sen ser ni, är rummet klart och vi kan byta sovrum! Några härliga promenader ute i vårsolen blev det tillsammans med mamma och dogsen. Härligt!

På eftermiddagen åkte jag till Anna för träning tillsammans med Pernilla, Karin och Anna förståss. Anna och Karin ska göra BH prov med sina schäfrar snart så dom håller på och förbereder sig för fullt. Kanske vore nåt för mig och Arn? (ha, ha) Vad tror ni domaren skulle säga när jag och Arn klev in på plan? "Och här kommer en BC som ska göra BH prov.....

Arn och jag tränade FF, läggande under gång, inkallning och apportering. Känner mig riktigt nöjd, ett bra pass med många lyckanden. Allt var inte perfekt men vi hade kul och Arn hade hela tiden en mycket bra attityd. Jag tror faktiskt attityden är det allra viktigaste, saknas den ja då..... vet jag inte!

I morgon kväll är det dags för första passet i utbildningen till tävlingsledare i lydnadsklass. Spännande!

Ja, det kan man ju fråga sig om den är alla gånger! När man använder olika hjälper och visar hunden vad vi vill att den ska göra är det kanske lätt hänt att hunden fokuserar för mycket på belöningen istället för på vad den gör. Jag tror nog både och! En hund som inte lärt sig att hantera sina belöningar kan nog lätt fastna på förarens händer osv, men en hund som vet att först gör man sen får man är förhoppningsvis lite mer med i övningen. Vad är då bäst?? Att hjälpa hunden så det blir rätt från start alt. att det blir ett antal fel innan hunden "hittar" rätt?

För mig blir det dock allt tydligare att Arn är den typen av hund som vill ha vägledning i vad han ska göra. Det får inte bli för många fel, då blir både han och jag osäkra.

Gjorde en liten test på Arn idag när vi tränade fritt följ för att se hur mycket han ev. låser sig på en belöning. Lät superbästa bollen hänga ner brevid honom medans vi gick några steg. En kort blick på bollen, sen tittade han på mig hela tiden. Då kan man väl tänka sig att han inte låser sig särskilt mycket?

Många frågetecken i dagens blogg. Kommentera gärna!

Nu väntar sängen, klockan alldeles för mycket i vanlig ordning.